Tuppkam!

Var inte rädd
våga göra det oväntade
konsekvenserna kan bli enastående bra

Jag gjorde det, jag skaffade mig en röd och spretig tuppkam. Eller överdriver jag!? Tja, lite kanske! Men min nya frisyr är precis lika omvänd som om en översittargubbe med slips skulle färga sitt hår blått med gula prickar i. Jag saknar mitt hår, mina svallande lockar. Jag saknar mitt prinsessutseénde. Jag liknar en färglös igelkott! Klipper man sitt hår kort då börjar man bli gammal, långt hår är däremot ungt och fräscht! Jaja, kanske det är på tiden att FE börjar mogna, och kort hår är väl ett steg på vägen!? Och så bedrövligt är faktiskt inte mitt hår. Ibland när jag speglar mig från rätt vinkel så är det faktiskt snyggt! Jag liknar en modell, nästan. Varför bryr jag mig så mycket om vad andra ska tycka om förändringar? Jag har ångest och panik över vad vänner ska säga och speciellt över vad L ska tycka om mitt "nya jag". Tänk så tycker han inte om mig längre? Att tänka så är sjukt. Jag blir förbannad på mig själv när jag erkänner att jag tänker i dem banorna. Jag ska vara nöjd med mig sjäv, för jag är förbannat snygg, sexig och eftertraktad (haha, vi kan väl låtsas?) Och gillar inte folk vad de ser när jag kommer skuttande i deras väg, så kan de blunda eller titta bort. För här kommer jag, och jag ska ta världen med storm!

Var inte rädd
våga ta en chansning då och då
ditt liv kan komma att förändras till det bättre