Kyssar på kroppen får en att gråta. Det är som om de tröstaden en. Tillsammans med honom gråter jag. Den här dagen i det här rummet tröstar mig tårarna för det förflutna och för framtiden också. Jag säger honom att en dag kommer jag att skiljas från dig, att en dag kommer jag inte att känna någon kärlek ens för mig själv längre. Jag gråter. Han lägger sitt huvud på mig och gråter över att se mig gråta. Vare sig man älksar varann eller inte, det är alltid förfärligt. Han säger att det går över med natten, så snart den kommer. Jag säger att det inte bara är för att det var på dagen, att han tar fel, att min sorgsenhet är vad jag väntade och att den härrör bara från mig. Att jag alltid varit sorgsen. Jag skulle kunna ge sorgsenheten mitt namn.
-FE
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar